Nu har denna paus var lång nog för skriv nerven att komma tillbaka. Det är asolut inte det att jag inte vill skriva - det är mer att det varit för mycket och tankarna flyter ihop blir inge bra då i text. 😵
Mycket läkarbesök både förra veckan och den här veckan tar ut sin rätt och det kommer inte bli bättre till veckan då det är dags för min operation i handen och fysioterapeut tid.
"Man behöver vara frisk för att orka vara sjuk !" Nån som har hört det uttrycket tidigare ?
det tar tillsut ut sin rätt och jag tycker det har backat några steg bland mina känslor i hela kroppen.
Förra veckan träffade jag en läkare i Filipstad för att få en utvärdering när det gäller min aktivitet till att kunna börja jobba igen och den här veckan var jag tillbaka och träffade en arbetsterapeut.
Vi gjorde 2 olika övningar som skulle ta 1 tim/st. Den första uppgiften var att flytta massa olika material från ett rum till ett annat och sortera pärmar efter årtal, böcker efter bokstavsordning och backar med saker i med olika vikt. Jag fick använda en vagn med hjul och allt gick bra tills jag skulle sortera alla böcker efter alfabetet A-Ö, efter halva sorteringen så gav min hjärna upp eller nått !? Jag visste vad jag skulle göra men jag såg inte alla bokstaver och det kopplade inte vilken bokstav jag va på och allt bara flöt ihop till en massa konstiga svarta märken och jag började gråta för att det som kändes så självklart - blev så svårt att lösa ! Jag är en person som vill lyckas och klara av en uppgift mer än bra och visa att jag kan och vill inte sluta förrän det är bra och klart ! Men här fick jag helt enkelt för min egen del sluta för det gick inte !!! Självkänslan sjönk ännu längre ner (om det änns är möjligt) efter den uppgiften ! 😞
Det slutade absolut inte med den här uppgiften utan man behövde göra en till och det var adminstrativt i ett program som det skulle skrivas in beställningsordrar : orderdatum, namn, leveransdatum, antal, slutsumma m.m. Det som kravet var att man skulle klara av 37 ordrar på 1 timme. Sånt här gillar jag och det är nog ett sånt jobb jag skulle kanske klara av senare - har varit min tanke länge nu ! Att man kanske kan sitta på ett eget kontor ha ett eget ansvar och bara sitta med adminstrativa uppgifter själv.
När jag började kände jag att det var roligt och jag fattade fort, men efter ca 6 ordrar så började jag känna min nacke strejka - huvudvärken kom och synen började att "dimma" , nej tänkte jag - jag tänker fortsätta för det här klarar jag ! Efter 12 ordrar så kom tårarna och jag tappade fokuset helt och såg vad jag skulle göra, men jag visste helt plötsligt inte hur jag skulle skriva in det i programmet på datorn ?! Hjärnan svek mig på nytt ? Allt började flyta ihop igen ? Vad händer ! ? Jag fick ge upp på nytt på yttligare en uppgift - här kändes det som att jag var den sämsta/värdelösaste människan på hela jorden och vad kan jag medföra för nytta ? Alltså hatar den där HOPPLÖSHETEN ! 😥
Jag vill verkligen inget annat än att få en fungerande vardag ? Vad krävs ?
•••••